Volontärerna – Landskapsvård

Från slutet av augusti och framåt kommer våra volontärer att bedriva årets landskapsvård. Ni känner igen dem på deras röda Flommen kepsar. Arbetet består i att klippa de naturmarker som omger vår golfbana, att samla ihop det slagna höet och att slutligen elda upp det.

Vi har bedrivit detta arbete alltsedan det s k ”Vassprojektet” startade 2001. Under de första åren klippte vi mest vass och mindre mängder gräs. Idag efter 15 års arbete är det tvärtom. Vassen är i stort sett utrotad och det klippta materialet består till allra största delen av olika gräsarter och örter.

Bladvass är en s k monokultur som lätt tränger undan andra arter. Efterhand som vi år efter år alltmer har ”tröttat” ut bladvassen, så har andra arter kommit tillbaka och etablerat sig. Artrikedomen har glädjande nog ökat högst påtagligt.

Efter att vi har klippt ner vass och gräs, måste vi tyvärr elda detta tidiga morgnar innan nästa högvatten kommer in. Vänligen ha överseende med detta!

Passa nu på och njut av en skön golfdag på Flommen…

Landskapsvård på Flommens GK

15 års landskapsvård!

2001 startade det s k ”vassprojektet” på Flommens GK, och alltsedan dess har samtliga vattenytor och naturmarker kring vår bana årligen klippts rena från vass och annan vegetation. Resultatet har blivit ett lågväxande och mer artrikt landskap. Nedan följer ett bildspel som visar hur det såg ut förr och hur det ser ut idag. Kanske väcker bilderna vissa minnen till liv hos er.

123456789101112131415161718192021222324

Volontärer – en tradition på Flommens Golfklubb!

Alltsedan 1935 då Flommens Golfklubb bildades har frivilliga arbetsinsatser från medlemmarnas sida haft stor betydelse för klubbens utveckling. Gamla dokument omvittnar hur klubbens medlemmar ställde upp och arbetade på frivillig väg med att förändra och förbättra den ursprungliga banan. Tisdagkvällar var närmast en obligatorisk arbetskväll. Det första klubbhuset byggdes helt i ideell regi och så har det av tradition fortsatt genom klubbens mer än 80-åriga historia. Gårdagens pionjärer har bytts ut mot dagens volontärer.

Gårdagens pionjärer samlade för arbetskväll

Dagens volontärer samlade för arbetspass

2001 startade det så kallade Vassprojektet, vars målsättning var att återskapa den lågväxande och artrika landskapsbild som omgärdade vår bana på den tiden då korna betade av dessa naturmarker.  Sedan dess har ett antal volontärer årligen arbetat ca 400 timmar med vassklippning, hopsamling och eldning av det klippta växtmaterialet. Men volontärerna arbetar också med andra miljövårdande åtgärder såsom att rensa bort sly, ansa buskage av vresros samt vårda de bestånd av Blå Iris (en rödlistad art) som finns inom området.

Volontärerna arbetar som regel i arbetspass om 3-4 timmar några dagar i veckan när det är arbetssäsong. Var och en arbetar i sin egen takt. Det är viktigt för att arbetsinsatsen skall kännas meningsfull. Volontärerna har hittills bestått av medlemmar som uppnått ”mogen” ålder och som därför har tid att arbeta på vardagar. Volontärernas arbetsinsatser är mycket uppskattade bland klubbens medlemmar, vilket inte minst visas på tisdagar och onsdagar då det spelas ”gubbagolf” respektive ”damgolf”.

Under ett arbetspass tar volontärerna alltid rast i ”halvtid”. Det blir en stunds social gemenskap med kaffe och fika, ett nog så viktigt inslag i arbetet. En gång om året åker volontärerna till en närbelägen golfbana för att spela Volontärmästerskapet. En uppskattad tävling med mycket skratt och social gemenskap. Inte minst viktigt för klubbkänslan och för att bibehålla den gamla i golfkretsar välkända ”Flommenandan”.

Under arbetet gäller strikta säkerhetsbestämmelser. Hörselskydd, skyddsglasögon mm måste bäras. Vår Course Manager ser till att detta följs.

Peter Kronhamn
Ban- & Miljökommittén

Vassklippning längs 12:ans vattenkant

15 års landskapsvård – ett förändrat landskap

Flommens golfbaneområde med intilliggande naturmarker har sedan urminnes tider betats av kor. Resultatet av denna beteshävd var ett lågväxande landskap med stor artrikedom. I klubbens ungdom på 1930-talet betades fortfarande vårt golfbaneområde av kor. För att skydda greenerna stängslades dessa in med taggtråd. När kobetet upphörde på 1950-talet förändrades områdets landskapsbild succesivt. Vass och säv tog alltmer överhanden och trängde undan många av de naturligt förekommande arterna.

Under 1990-talet hade vassarna blivit så höga och livskraftiga att hela Flommens vattensystem med omgivande naturmarker var igenvuxna med manshög vass. 1983-84 bekostade Länsstyrelsen en upprensning av vattensystemet. Men det räckte inte länge. 15 år senare, vid millennieskiftet, var banans omgivningar åter igen bevuxna av vass. 2001 beslöt klubben att anslå medel till ett pilotprojekt för vassbekämpning. En specialgjord maskin utförde detta arbete. Samtidigt anslog Naturvårdsverket medel för att med hjälp av grävmaskin rensa upp hela vattensystemet från vass. Syftet var att underlätta överlevnaden för de utrotningshotade groddjuren, Grönfläckig padda och Strandpadda, för vilka Flommen är en de absolut viktigaste lokalerna i landet. Detta arbete pågick under höstarna 2001-03.

Kobete i klubbens ungdom utanför en inhängnad green. Bilden tagen ur Jubileumsboken Flommen 50 år.

Sedan dess har klubben i egen regi årligen bekämpat vass på land och i vatten. Arbetet består av klippning, hopsamling och uppeldning av det klippta växtmaterialet. Arbetet, som årligen uppgår till ca 400 timmar, har till allra största delen utförts av klubbens volontärer, medlemmar som frivilligt ställer upp för att hålla banans omgivningar fria från vass med målsättning att återskapa den ursprungliga landskapsbilden. Klubben erhåller årligen ett bidrag från Länsstyrelsen för att enligt en fasställd skötselplan utföra detta arbete. Erhållna bidrag har under årens lopp gjort det möjligt för klubben att finansiera inköp av allt bättre maskiner och utrustning vilket idag underlättar detta arbete.

Limnotekniks specialbyggda vassklippningsmaskin arbetande utanför 1:an. Bilden är tagen hösten 2001.

Rengrävning av vassrötter i Sopebrosjön utanför 1:an. Observera pinnarna som markerar breddningen av 1:a tee. Bilden är tagen hösten 2001.

Efter alla dessa år av arbetsinsatser ser vi idag ett tydligt resultat. Återväxten av vass efter varje klippning blir allt glesare och mindre livskraftig och vi har idag ett lågväxande landskap av ungefär samma karaktär som fanns under kobetets tid. Den vattenväxande vassen är i stort sett utrotad genom grävning och klippning medan den landväxande vassen fortfarande ”kämpar” emot på vissa arealer. Vi fortsätter därför oförtrutet med samma strategi som vi tillämpat under senare år och som visat sig vara ett framgångsrecept. I början av juni klipper vi den nya årsvassen på de arealer där den fortfarande är som mest livskraftig. På sensommaren, juli-september, genomför vi sedan den årliga ”höstslåttern” enligt fastställd skötselplan.

Flommens golfbana med intilliggande naturmarker ligger inom Flommens naturreservat. De skötselplaner som gäller för vår årliga landskapsvård är därför anpassade till såväl naturreservatets övergripande mål och bestämmelser liksom de som gäller för Natura 2000-områden.

Peter Kronhamn
Ban- & Miljökommittén

Dagens vassklippningsmaskiner i arbete utanför 12:an.

Flommens Golfbana – formad av sol, vind och vatten!

Ingen golfbana liknar någon annan. Naturen sätter oftast gränserna. Flommens golfbana kännetecknas framförallt av det vattensystem som genomkorsar banan, dess låglänta åsar och mellanliggande fairways. Naturens förändringsprocesser har under århundraden skapat detta.

Falsterbonäsets strandlinjer har till största delen skapats kring de tre moränkärnor som ligger vid Knösen, Måkläppen och Ljunghusen. När den senaste inlandsisen avsmälte för ca 15.000 år sedan bildades olika typer av sediment bl.a. morän och isälvsavlagringar. Dessa eroderades av havet längs den skånska sydkusten. Betydande mängder av finkornig sand fördes då västerut. När Falsterbonäset sedan höjde sig ur havet för ca 4.000 år sedan ansamlades sanden kring de tre moränkärnorna. Det är denna sand som vi idag ser längs våra stränder. Den består huvudsakligen av kvartskorn. Sandens tjocklek varierar och vilar på den morän- och kalkberggrund som finns i sydvästra Skåne.

Flommens Golfbana

Under århundraden har Falsterbonäsets form kontinuerligt förändrats på grund av vindens och havsströmmarnas förflyttning av sanden. Nya revlar byggs ständigt upp i havet, en process som vi idag påtagligt kan följa utmed Flommenstranden sedan Måkläppen fick fast landförbindelse på 1990-talet.

Under medeltiden låg stranden med sina sanddyner ungefär där bebyggelsen idag slutar vid Falsterbos och Flommens golbanor och där den gamla banvallen går. Ett exempel på detta är de s.k. Grumhöjebackarna alldeles norr om Flommens 18:e green. De är uppbyggda av rens från fisk som lossades när båtarna under sillperioden lade till vid stranden.

Hål 12 med fyren i bakgrunden

Nya revlar och sanddyner har sedan medeltiden succesivt bildats västerut mot Öresund och skapat den banprofil som är så kännetecknande för Flommens golfbana. De åsar som finns på banan är gamla strandvallar som eroderat när nya sanddyner bildades utanför. De består huvudsakligen av sand och grus och är idag bevuxna med borsttåtel och strandtrift. Den största och tydligaste av dessa gamla strandvallar börjar vid Hovbacken i norr, fortsätter sedan söderut mellan Ålasjön och Södra Bakdjupet, vidare in på Flommens 13:e hål, utmed 4:e, 11:e, 10:e, 2:a och 1:a hålet. Den fortsätter sedan in på Falsterbos golfbana, speciellt på det 4:e och 5:e hålet. Denna strandvall är emellertid inte den enda. Spår efter en annan kan t.ex. ses på Flommens 6:e, 7:e och 9:e hål.

När en ny strandvall växte fram bildades oftast en grund lagun innanför. Idag kan vi tydligt se detta utanför Fyren. Så småningom fylldes dessa laguner igen av tång, sjögräs och annat växtavfall som blandades med den flygsand som hela tiden pålagrade lagunerna. Idag ligger våra fairways där de gamla lagunerna låg. Marken under våra fairways består av olika torvlager som utgörs av förmultnat växtavfall blandat med flygsand. Detsamma gäller för de naturmarker som omger vår golfbana.

De förändringsprocesser som vårt landskap genomgått under århundranden, pågår än idag mitt framför ögonen på oss. Även vårt rikt förgrenade vattensystem tenderar att grundas upp trots de muddringar som gjorts under de senaste 30 åren.

Peter Kronhamn
Ban- & Miljökommittén